Viltolyckorna ökar alltjämt i en oroväckande takt. Jägarkåren gör vad den kan för att ta hand om olyckorna. Men vad gör Trafikverket för att vända trenden?
På nio år har antalet viltolyckor per år ökat från 45 345 till 74 504. Det är en ökning med hela 64 procent. Vad beror ökningen på?
Enligt Johan Rydlöv, nationell samordnare på Trafikverket är orsaken till ökningen trafikmängden och hastigheten.
– Generellt, nationellt sett, beror ökningen på mängden fordon på våra vägar och på hastigheten. Det finns naturligtvis stora lokala variationer där en djurpopulation kring en viss väg kan påverka, säger Rydlöv till Jakt & Jägare.
Elbilar låter mer
Den allt större flottan elbilar förändrar inte problembilden. Det blir kanske inte som man kan tro – att de ska låta mindre än bensin- och dieselfordon och inte höras lika bra av djuren. Tvärtom:
– Elbilar är generellt större och tyngre än traditionella bilar och låter därför mer i friktionen mot asfalten, säger Johan Rydlöv.
Fåtal åtgärder per år
Han säger att viltolyckor genererar stora samhällskostnader och inte minst lidande varje år.
– Trafikverket försöker bygga åtgärder som viltstängsel och passager. Det var något man inte tog höjd för när infrastrukturen skapades en gång i tiden. Vi har 100 000 kilometer väg att se till och kan idag bara göra ett visst antal åtgärder. Kanske fem till tio platser per år. Det räcker inte för att vända trenden, då behövs mer finansiering.
Stängsel och passager
Han menar att man måste kombinera viltstängsel med djurpassager. Enbart stängsel flyttar viltolyckorna men minskar inte antalet, istället riskerar man höga koncentrationer där stängslet börjar eller slutar. Ett omfattande kontroll- och reparationsarbete är också nödvändigt, säger Rydlöv.
– Det finns stängsel med stort tryck från djur att passera då blir det viktigt att kontinuerligt reparera. Djuren har en tröghet att hitta nya passager, de är vanedjur och det kan ta ett par år. Men sedan fungerar det bra. Vi ser minst en 80-procentig minskning av olyckor där det funkar.
Varför inte 100 procent?
– Därför att det är näst omöjligt att bygga ett slutet system, det finns alltid öppningar som färister, grindar och anslutande vägar.
Årsdygnstrafiken en faktor
Forskning har visat att när årsdygnstrafiken är runt 3 000 fordon börjar viltolyckorna öka. När siffrorna närmar sig årsdygnsmedel upp emot 5 000-6 000 är det som värst, enligt Johan Rydlöv.
– Jag är själv som mest orolig när jag kör på en väg med årsdygnstrafik mellan 5 000 och 7 000 fordon. När det kommer upp i trafik kring 20 000 så skräms djuren bort, men sådana vägar har vi knappt i Sverige.
Luttrad
Trafikverket bedriver ett eget forskningsprogram, Triekol. Där har det bland annat bedrivits studier på hur man kan skrämma bort stora däggdjur från vägarna med ljud.
– Vi vet vad som funkar för stora däggdjur. När det gäller att skrämma djur med ljud, lukt eller ljus etcetera, är jag nästan lite luttrad. Det funkar inte. Fokus idag är främst att höja effektiviteten på de lösningar, passager och stängsel vi bygger.
Hur fungerar Nationella Viltolycksrådet, NVR i sammanhanget?
– Polisen valde för några år sedan att omorganisera, så NVR sysslar numera inte med något förebyggande arbete. Man arbetar nu med att effektivisera och stärka det operativa som eftersök, finansiering och kommunikation mellan inblandade.
Pelle Strindberg Jutehammar
Källa: Jakt & Jägare
