Den afrikanska svinpest (ASF) sprider sig i världen och Europa. Nu senast har sjukdomen konstaterats i Tyskland. Den finns sedan tidigare bland annat i de baltiska länderna där den ställt till stor förödelse bland vildsvinen. Den hotar även tamgrisnäringen i de länder där den förekommer. Sverige har hittills inte drabbats och arbetet fokuseras riktas på att förhindra att smittan kommer hit.
Om smittan ändå kommer till Sverige är det av största vikt att vi upptäcker den så tidigt som möjligt säger Mikael Hultnäs, Riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund. Jägarna och allmänheten som rör sig i skog och mark spelar en nyckelroll för att upptäcka smittan i ett tidigt stadium. Nu när löshundsjakten drar igång den första oktober i södra delarna av landet rör ju jägarna sig mer än vanligt i skog och mark. Vi rekommenderar starkt att man rapporterar till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) om man hittar döda vildsvin som inte uppenbart har dött av jakt eller i trafiken. Konsekvenserna om vi inte lyckas stoppa en eventuell smitta tidigt kommer bli mycket stora avslutar Mikael Hultnäs.
Om Afrikansk Svinpest
Afrikansk svinpest (African swine fever, ASF), är en virussjukdom som drabbar både tamsvin och vildsvin. Dödligheten är hög och det finns i dagsläget inget vaccin mot denna sjukdom. Sjukdomen kan inte smitta människor. De ekonomiska konsekvenserna tamgrisnäringen är enorma om ASF hittas i ett land.
När en gris smittas är förloppet oftast snabbt, feber, förlorad aptit kastande av foster, blödningar från kroppsöppningar, blåfärgning av hud samt död inom någon eller några dagar.
Smittspridningen sker primärt genom direktkontakt mellan olika individer. Viruset kan under vissa omständigheter överleva länge även om den sjuka grisen har avlidit. Exempelvis i lufttorkad skinka, andra charkuteriprodukter, men även i kroppsvätskor. Detta gör att människan kan ha och har haft en bidragande orsak till introduktion och spridning över världen.
ASF uppstod i Afrika, söder om Sahara där den under lång tid höll sig. På grund av oförsiktighet/okunskap bland människor spred sig smittan vidare. 2007 upptäcktes smittan i Georgien och Ryssland, 2014 upptäcktes de första fallen i EU vartefter den har upptäckts i flera andra EU länder. 2018 upptäcktes ASF för första gången hos tamsvin i Kina vartefter utbrottet snabbt eskalerade i landet. Idag finns ASF bland annat i hela Baltikum, där bestånden av vildsvin är kraftig reducerat. Det enda land som hittills har blivit friskförklarat, efter att ha haft ASF är Tjeckien, men Belgien är väldigt nära att bli friskförklarat. Sverige har hittills inte haft något fall av ASF.
Risken att ASF kommer in i Sverige genom naturlig spridning (gris till gris) får anses vara i det närmaste obefintlig. Risken som föreligger är oftast av oaktsamhet. Illegalt importerade smittade livsmedel (griskött från drabbade områden får inte föras ur landet/regionen) tas med, ofta för egen konsumtion. Överbliven mat/rester slängs, kanske på en rastplats eller längs vägen. Vildsvin kommer och äter av det = vi har ASF i Sverige. Människor och utrustning (kläder, maskiner etc.) som vistas i smittade områden får smitta tex kroppsvätska på stövlarna, åker hem till Sverige fyller på åteln, vildsvinen kommer på kvällen och riskerar att smittas.
Vad händer om smittan kommer?
Vid upptäckt av ASF i Sverige kommer smittområdet kartläggas och definieras. En handlingsplan ska skickas in och godkännas av EU. Det smittade området kommer att stängas ned för all verksamhet, detta inkluderar jord- och skogsbruk, jakt, allemansrätt osv. Dispenser för viss verksamhet kan dock ges. All handel med grisar och grisprodukter kommer stoppas under minst 90 dagar. De begränsningar som kommer införas regleras i föreskrifter som beslutas vid konstaterande av utbrott med stöd av epizootilagstiftningen.
När smittområdet är definierat kommer olika buffertzoner inrättas med olika grad av begränsningar. Alla kadaver inom den smittade område uppsöks och destrueras. Efter ett tag kommer alla vildsvin I det smittade området plus buffertzon att skjutas ut.
Ett område/land kan förklaras smittfritt av EU om det inte har inrapporterats några nya fall av ASF under en viss tidsrymd. Varpå alla restriktioner kan tas bort. I Tjeckien skedde detta efter 18 månader. Den allmänna uppfattningen är att detta är extremt snabbt. Andra länder har kämpat mot ASF under många år och är ännu inte friförklarade.