Skärpningen av blyreglerna blir mindre långtgående än befarat, säger ansvariga ministrar till Jakt & Jägare. Samtidigt uppdrar regeringen till Naturvårdsverket att underlätta för jägarna, bland annat genom att förtydliga vad som är en våtmark.
I dag börjar det nya blyhagelförbudet att gälla.
Jakt & Jägare har som enda media fått möjlighet att intervjua klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), inför offentliggörande av regeringens uppdrag till Naturvårdsverket om åtgärder angående blyhagelförbudet som ska ske i dag.
Ska bli enklare
De båda understryker att det kommer att bli enkelt för jägarna att avgöra vad som är en våtmark, bland annat genom att Naturvårdsverket får i uppdrag att ”analysera möjligheten att tillgängliggöra öppna data till den som jagar i Sverige angående var det kan finnas våtmarker”.
Dessutom vill ministrarna lugna jägarsverige, förbudet kommer inte att få så stor negativ inverkan som många har befarat, inskärper de.
– Det har gett anledning till en onödigt stor oro och ryktesspridning om vad det här kan innebära. Att om man går med blyhagelpatroner i fickan över en bro kommer polisen och tar en. Det är inte så det här ska tolkas, säger Peter Kullgren.
Så det är i praktiken inte tal om en omvänd bevisbörda då jägarna tvingas göra troligt att de inte har för avsikt att jaga med blyhagel?
– Det är viktigt att konstatera att oskuldspresumtionen kommer fortsätta att gälla. Det är inte så att man bara godtyckligt kan sätta dit någon om man bevisligen inte har haft uppsåt att bryta mot gällande regler.
– Det handlar alltså inte om att du, om du råkar vara välsignad med att bo på en strand, inte får ha blyhagel i badrumsskåpet. Det handlar inte om att du är ute och kör och åker över en våtmark och inte får ha blyhagel i bilen.
– Om du däremot står med ett vapen och har blyhagel i patronläget vid en våtmark och blir påkommen. Då gör man fel, då är det uppenbart att syftet är att jaga.
Onödig oro
Peter Kullgren menar att en stor del av den onödiga oron kan lastas på den tidigare regeringen. Att ”saktfärdighet” har inneburit att ansvariga inte har hunnit med att analysera läget och nå ut med information till jägare och skyttar.
– Därför har det också dragit i väg mycket i diskussionen.
Men han framhåller att något viktigt återstår för att säkert kunna säga vad som väntar – domstolsavgöranden.
– Detta är inte rättsligt prövat, och det är inte vår sak att göra.
Men vad är en våtmark, enligt EU? Jägarsverige undrar, kommer vi att få ett svar nu i och med uppdraget till Naturvårdsverket?
– Nu ska vi inte springa helt före, men syftet är att det ska bli enklare att via öppen data se var vi har våtmark. Nu kom också EU-domstolens dom som på ett sätt tydliggjorde hur man ska se på våtmark och vad primärsyftet med förordningen är. Detta är bekant i Sverige, vi har inte använt bly i våtmarker tidigare heller, säger Peter Kullgren.
Han tillägger:
– Syftet är att man vill skydda sjöfågel, och de som kan tänkas vilja äta sjöfågel och den vägen få i sig bly. Jag kan inte säga att man inte kommer att behöva använda det sunda förnuftet. Men det som det har ryktats om, att ett dike runt åkern som är vattenfyllt skulle tolkas som en våtmark. Det kan vi konstatera att så är det inte.
– Tillfälliga vattenansamlingar är inte heller livsmiljöer för sjöfåglar. Så där känns det viktigt att kunna lugna den oro som varit. Som med all lagstiftning, man måste se till: Vad är syftet med lagstiftningen? Vad vill vi skydda med den här lagstiftningen?
”Det är väldigt få jaktstigar som hittills har genomförts i våtmarker där det har varit ett rikt sjöfågelliv, vi begär som sagt fortsatt undantag för jaktstigar.”
Peter Kullgren
Jaktstigarna då, har de en framtid med de nya reglerna?
– Generellt ska vi inte använda bly vid annat än jakt. Jaktstigarna är undantagna. Det kommer en promemoria där förslaget är att det fortsatt ska vara undantag för jaktstigar om det inte är i våtmark då. Man har till och med ställt in någon jaktstig, det är synd om det är så osäkert att man behöver det.
Kan merparten av jaktstigarna genomföras?
– Absolut så är det. Det är väldigt få jaktstigar som hittills har genomförts i våtmarker där det har varit ett rikt sjöfågelliv, vi begär som sagt fortsatt undantag för jaktstigar.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari understryker att syftet med regeringens uppdrag till Naturvårdsverket är att förenkla situationen för jägare och skyttar.
Hon säger:
– Många jägare och sportskyttar har uttryckt oro över det nya förbudet och det har regeringen full förståelse för och vi vill minimera de negativa effekterna av förbudet som kommer att träda i kraft. På grund av det så kommer vi att ta det här beslutet om uppdrag till Naturvårdsverket.
Uppdraget beskrivs punktvis:
• analysera möjligheten att tillgängliggöra öppna data till den som jagar i Sverige angående var det kan finnas våtmarker enligt kommissionens förordning (EU) 2021/57 om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller bly i hagelammunition i eller kring våtmarker,
• översiktligt kartlägga de hittillsvarande erfarenheterna i jämförbara länder av övergång till blyfri ammunition och de eventuella åtgärder som vidtagits för att underlätta övergången,
• redovisa förslag på informationsinsatser riktade till jägare i syfte att öka kunskapen om vilka vapen som kan användas med blyfri ammunition samt att informera om de förändringar det innebär för den enskilde jägaren att övergå till blyfri ammunition samt
• föreslå andra lämpliga åtgärder, t.ex. utifrån erfarenheter från andra länder, för att underlätta för svenska jägare att övergå till blyfri ammunition (t.ex. provtryckning av äldre vapen).
Kommer den nödvändiga informationen att nå jägarna i tid inför nästa jaktsäsong?
– Precis, uppdraget ska slutredovisas för hela regeringen senast den 31 oktober. Men just det här med att tillgängliggöra data kommer att komma senast den 15 juni och Naturvårdsverket ska också löpande ge information kring hur tillämpningen ska gå till på sin hemsida. Tidsplanen är lagd för att underlätta inför det kommande jaktåret, säger Romina Pourmokhtari.
Hur ser uppdraget till Naturvårdsverket ut avseende äldre vapen som kanske inte går att använda i framtiden?
Peter Kullgren:
– Vi ber ju Naturvårdsverket att titta på frågan, vi exemplifierar för hur de ska provtrycka och säkerställa de vapen som inte har den här stämpeln om godkänt för stålhagel. Vi vet att många av de vapen som inte har stämpel klarar det (stålhagel, reds. anm.), men det vill man ha försäkringar om, så klart. Så det ligger i uppdraget.
Kommer jägare som inte kan använda sina äldre vapen att få en ersättning?
– Det är inte så mycket mer att utlova, det får verket återkomma med i rapporteringen.
Peter Kullgren tillägger:
– Sedan är det generellt viktigt att säga att detta har diskuterats som ett totalt förbud mot blyhagel, det är det inte, det är en utvidgning. Man kommer fortsatt att kunna jaga rådjur med blyhagel om man inte är vid en våtmark.
I Finland har man luftat idén att klassa fler skjutbanor som militära anläggningar och på så vis komma runt det utökade blyförbudet. Är vi för följsamma i Sverige och inte tillräckligt kreativa?
– Jag vet inte hur det ser ut i Finland. Här är poängen att vi har regleringar som svenska jägare följer. Att då komma med EU-förordningar som praktiskt krånglar till det vill vi undvika eftersom vi har jägare i Sverige som tar hänsyn. Sverige kan ha kommit längre än Finland, säger Romina Pourmokhtari.
Också hon poängterar att regelskärpningen skapat onödigt stor oro.
– Den tidigare regeringen har agerat ganska senfärdigt och det har gjort att det inte har funnits besked och skapats en oro. Jakten är något som är positivt för naturen och någonting som finns i samklang med naturen om man gör det på det sättet man gör i Sverige. Så vi är väldigt måna om att jägarna ska ha goda förutsättningar. Det vill vi underlätta med det här uppdraget.
– Har man fördomar till grund kanske man tror det finns en motsättning mellan att värna miljön och att jaga. Den här regeringen har väldigt stor tilltro till jägarnas kunskaper och deras vilja att värna naturen. I den svenska jakttraditionen gör man så och ser jakten som ett givet inslag.
Finns det skäl för jägarkåren att rannsaka sig själv också? Har man varit för negativ till teknikutvecklingen?
Peter Kullgren:
– Avlossar man ett skott mot ett djur som jägare vill man att det ska vara största möjliga verkan. Att det går snabbt och att det är så säkert som möjligt mot dem man jagar med. Än så länge finns det alternativ till blyhagel, men inget som är riktigt lika optimalt.
– Nu kommer det i ganska hög takt alternativ. I vissa områden funkar det alldeles utmärkt med stålhagel. På andra ställen finns det en oro att du ska få rikoschetter och skada en jaktkamrat. Säkerhet och jaktetik ligger djupt hos den svenska jägarkåren. Det är därför som man, ytligt sett, kan uppfattas som bakåtsträvande.
Hur ser framtiden ut för bly i ammunition för kulvapen?
Peter Kullgren:
– De diskussionerna förs ju också, men det kanske inte är jättenära förestående. Den tidigare regering hade möjlighet att fördröja införandet av det utökade förbudet om blyhagel i något år om man i stället valde att införa ett totalt blyhagelförbud.
– Den möjligheten hade inte vi för då var det redan för sent. Men så här: Strömningarna i många europeiska länder är däråt. Vi får se vart det här tar vägen. Jag tror att jägarkåren är mera förstående inför kulor (i koppar, reds anm.).
– Många använder redan nu alternativa kulor. Tittar vi på kulsidan har vi sett en enorm utveckling. Jägare som äter mycket vilt vill inte ha blyrester i den mat som de ställer på sina familjers bord.
Varför kommer regeringens uppdrag till Naturvårdsverket först nu?
Peter Kullgren:
– Hela det här regeringsunderlaget och mer därtill landade i att vi inte tyckte att vi behövde en utvidgning av blyhagelförbudet. Vi har ju redan ett förbud mot blyanvändning vid våtmark i Sverige. Tyvärr kom det beslutet alldeles för sent och mycket av förhandlingarna hade redan skett. Det fattades ett beslut om det här införandet för mer än två år sedan.
– Hade miljöministern varit miljöminister 2021, hade jag varit landsbygdsminister, så hade vi sett till att det här uppdraget hade tagits fram då. Nu kom vi in 2022 och där kan man ju förstå att vi inte är helt nöjda med hanteringen av implementeringen av det här beslutet som den tidigare regeringen gjorde.
– Vi kom in och får laga efter läge och får styra upp det här i efterhand.
”Vår vilja är att göra det lätt att göra rätt och vi kan också konstatera att den svenska jägarkåren har skött det nuvarande blyförbudet i våtmark väldigt bra.”
Romina Pourmokhtari
Romina Pourmokhtari tillägger:
– Nu gör vi det vi kan och lägger det här uppdraget. Vår vilja är att göra det lätt att göra rätt och vi kan också konstatera att den svenska jägarkåren har skött det nuvarande blyförbudet i våtmark väldigt bra. Under de 20 år vi har haft det är det ingen jägare, mig veterligen, som har fällts för att man har brutit mot det här förbudet.
– Vi tackar för det här och ser fram mot att klara upp frågan så att folk slipper vara oroliga i onödan, avslutar Peter Kullgren.
