En viltundersökare gör en första undersökning av vilt som ska levereras till en vilthanteringsanläggning. Om inget anmärkningsvärt hittas i det undersökta djuret kan det (med vissa undantag) skickas iväg med ett intyg och utan de inre organen – vilket förenklar den fortsatta hanteringen av viltet. För att få göra sådana bedömningar krävs grundkunskaper i djurens anatomi, hygien, undersökningsmetodik och lagstiftning.
Att bli viltundersökare underlättar inte bara hanteringen av vilt som ska säljas till en vilthanteringsanläggning. Det innebär också en större kunskap om djurens anatomi, viltsjukdomar och hygien i samband med vilt- och kötthantering.
Det betyder alltså att en viltundersökarkurs kan vara intressant för alla jägare, även om man inte avser att senare verka som viltundersökare. De flesta som gått kursen kan vittna om att man efteråt ser passningen (urtagningen) och hanteringen i slakteriet med helt nya ögon.
Kursens centrala del är boken “Viltundersökaren” som är rikt illustrerad och författad av Jonas Malmsten, välkänd veterinär och forskare som blev riksbekant när han undersökte den höga dödligheten bland älgkalvar på Öland.